Text: Anna-Maja Henriksson
Den 12 april 2026 gick Ungern till parlamentsval i ett av de mest avgörande ögonblicken i landets moderna politiska historia. Efter 16 år vid makten förlorade premiärminister Viktor Orbán och hans parti Fidesz regeringsmakten. Segrare blev Péter Magyar och hans parti TISZA, som vann en förkrossande majoritet i parlamentet. Valet markerar därmed slutet på en lång period av centraliserat styre och början på vad många beskriver som en ny era i ungersk politik. Ungern vände blad.
Valdeltagandet landade på 78 procent, en mycket hög siffra som visar på stark politisk mobilisering. Särskilt tydligt var engagemanget bland unga väljare och stadsbor, som i stor utsträckning röstade för förändring. Resultatet signalerar att stora delar av befolkningen upplevde att landet befann sig vid ett vägskäl. Man valde Europa!
Den ökade mobiliseringen kan tolkas som ett tecken på att demokratin i Ungern, trots år av kritik och institutionella förändringar, fortfarande har stark förankring i befolkningen. När möjligheten till verklig förändring uppstod valde väljarna att delta. Detta kan också ses som en signal till resten av Europa: även i politiska system där makten varit koncentrerad under lång tid kan valurnorna bli verktyget för förändring.
När Viktor Orbán återkom till makten 2010 gjorde han det med löften om stabilitet, nationell suveränitet och ekonomisk återhämtning. Under åren som följde stärkte han successivt sin makt genom förändringar av konstitutionen, omstrukturering av domstolsväsendet, korruption och ökat inflytande över medierna. Med tiden växte missnöjet. Inflation, stigande levnadskostnader och bristande investeringar i välfärd och utbildning blev centrala frågor.
Mot denna bakgrund växte Péter Magyar fram som ett alternativ. Hans parti, TISZA, positionerade sig som en reforminriktad rörelse som ville bryta med det gamla systemet. Kampanjen fokuserade på transparens, ekonomiska reformer och återupprättande av institutionell balans. Magyar lyckades samla en bred skara av väljare: unga, urbana medelklassväljare, men även konservativa väljare som tröttnat på Fidesz dominans.
Valresultatet visar att väljarna önskade en tydlig kursändring. Det handlar om mer än ett regeringsskifte; det är ett systemskifte. Valet representerar en möjlighet att stärka de demokratiska värden som ligger som grund för det europeiska samarbetet. Inom EU är rättsstatsprincipen en förutsättning för förtroende mellan medlemsstaterna. Med en ny regering i Ungern finns nu en möjlighet att fördjupa dialogen med EU. EU:s medlemsstater kunde nu formellt godkänna lånet på totalt 90 miljarder euro för att stöda Ukraina ekonomiskt och försvarsmässigt. Det lån som Putins vän Orbán tidigare blockerat. Ungerns tidigare motstånd mot lånet och användningen av de frysta ryska tillgångarna var frågor som speglade landets konfrontativa relation till EU. Men valet och maktskiftet möjliggjorde nu denna stora låneöverenskommelse.
Trots den tydliga segern står Péter Magyar inför betydande utmaningar. De strukturer som byggts upp under Orbáns år vid makten – inom förvaltning, medier och näringsliv – försvinner inte över en natt. Att genomföra reformer utan att skapa politisk instabilitet kräver balans och tålamod.
Dessutom måste den nya regeringen målmedvetet hantera ekonomiska problem, stärka investeringsklimatet och återuppbygga förtroendet för institutioner. Om förväntningarna på snabb förändring inte infrias riskerar besvikelsen att bli stor. Det är nu upp till bevis för Peter Magyar.
Anna-Maja Henriksson
Europaparlamentariker
Renew Europe / SFP