Mycket tyder på att Sverigedemokraterna gör ett kanonval i riksdagsvalet i Sverige i september. Partiet ligger nära 20 procents gränsen och kan bli landets näst största parti. Lyckas man mobilisera kvinnliga väljare är till och med första platsen inom räckhåll.
– Sverigedemokraterna har varit det största partiet bland arbetarklassens män. Och nyligen stod det klart att SD är störst bland män generellt. Skulle bara männen rösta skulle SD bli störst, säger Anna-Lena Lodenius, journalist och författare känd för sina studier av högerextrema rörelser. Skulle man också få kvinnorna att rösta på SD kunde de absolut bli Sveriges största parti. Redan i förra valet gick SD starkt framåt i grupper där de tidigare varit svaga, också bland kvinnorna.
SD – mer än ett invandringskritiskt parti?
I opinionsmätningarna har stödet för SD legat kring 20%. I vissa mätningar upp emot 25%. Populistforskare Ann-Cathrine Jungar förklarar uppgången med att partiet lyckats vara trovärdigt också i frågor som inte hör till deras kärnområden.
– Sverigedemokraterna ses av väljarna som det mest trovärdiga partiet inom tre områden: invandring, trygghet och säkerhet. Man har lyckats bredda sin agenda, säger Jungar.
Vass kommunikation och effektiv organisation
En annan orsak till SD:s ökande popularitet bottnar i en framgångsrik partiorganisation.
– SD har byggt upp en effektiv partiorganisation med en stark kommunikation. Man är det absolut bästa partiet när det gäller närvaro på sociala medier, förklarar Jungar.
Gemensam plattform i Europa
Numera sitter Sverigedemokraterna i samma grupp som Sannfinländarna i EU-parlamentet, då dörren till ECR-gruppen (European Conservatives and Reformists) öppnades. Det internationella samarbetet stärker SD:s inflytande.
– Inför väljarna kan man visa att man är en maktfaktor att räkna med och att man kan påverka politiken i Europa. Och det har betydelse för väljarna. Man vill inte rösta på ett parti som inte har påverkningsmöjligheter, säger Jungar. Och de högerradikala partierna kommer att få ett större inflytande i Europa.
Fortsatta framgångar för populisterna?
– Många hade förhoppningar om att när Macron valdes till Frankrikes president så skulle den populistiska vågen brytas. Men så har inte varit fallet. De högerradikala partiernas parlamentariska framgångar kommer att fortsätta, spår Ann-Cathrine Jungar. Men nyckelfrågan här är hur de övriga partierna förhåller sig till de här partierna. Jag tror att man ska rikta blicken mot de konservativa partierna. Blir anpassningen sådan att de går samma väg som de populistiska partierna?
Läs också:
Mattias Fagerholm: ”Blunda inte för kopplingen mellan populistpartier och extrema rörelser”
Jimmie Åkesson: ”Varför rösta på kopian? Vi är originalet!”
Ann-Cathrine Jungar har skrivit rapporten ”Populism i Norden – Från marginalen mot den politiska mittfåran” för tankesmedjan Agenda.
