Då världen i allt snabbare takt digitaliseras uppstår en hel del frågor kring hurdana regler och lagar den nya vardagen kräver. Hur är det att jobba med en artificiell intelligens som närmaste kollega? Eller vem ska vi bestraffa då en robot bryter mot lagen? Det senare är något som justitieminister Anna-Maja Henriksson har funderat på.
Enligt Henriksson ger digitalisering, artificiell intelligens och andra tekniska lösningar helt nya perspektiv på rättsstaten, demokrati och de grundläggande rättigheter vårt samhälle erbjuder.
– Teknologi förbättrar tillgången till rättvisa, evidensbaserat beslutsfattande och delaktighet, säger Henriksson.
Särskilt då det kommer till möjligheten för medborgare att ta del av demokratin ser hon mycket potential i ny teknologi.
– Här har vi en möjlighet att skapa nya sätt och metoder för att engagera folket att ta del av medborgardialogen.
Justitieministern är orolig över att vårt demokratiska samhälle står inför hot som minskat valdeltagande, populism och desinformation, det vill säga fejknyheter.
– Vi måste försäkra oss om medborgarnas tillit till vårt demokratiska system och motverka dessa hot genom att bygga upp en demokratisk motståndskraft, försvara de demokratiska institutionerna och trygga mediernas mångfald.
Vi behöver en ny sorts vaksamhet
Den nya teknologin medför också nya utmaningar för våra grundläggande värderingar. Ett exempel på det är Cambridge Analytica-skandalen, som skakade om det amerikanska presidentvalet. Händelsen, där man missbrukade persondata, visar hur snabbt man kan rubba tilltron till grundläggande, demokratiska strukturer.
– Ett annat bra exempel är ett nyligen uppmärksammat beslut från Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden kring beviljande av kredit; de har gett ett beslut om förbud kring praxis då en person blev diskriminerad av ett kreditgivande företag, då denne aldrig fick en individuell kreditvärdering. Utan solvensen prövades endast genom en algoritm baserad på bakgrundsinformation, såsom ålder, kön, bostadsort och modersmål, säger Henriksson.
Justitieministern noterar också att reglering av den nya tekniken och teknologin är något som det talas om i flera olika internationella instanser just nu, bland annat i Europeiska unionen, Europarådet och FN.
– Då det kommer till diskussionen om hur vi ska reglera den nya tekniken, så är det av yttersta vikt att teknologiindustrin, affärsvärlden, jurister och akademiker samarbetar.
Under Agendas seminarium Who do you punish when a robot breaks the law i samband med Slush ordnades även en paneldiskussion där följande tankar dök upp.
Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet
– I teorin kunde man automatisera både domstol och parlament, men den moraliska filosofin bakom lagstiftning fungerar inte utan affekt. Straffrätten är rätt så flexibel, så jag skulle lita på rättssystemet även i fall där det är svårt att se om ett fel ligger hos en människa eller en robot.
– På lång sikt kommer vi att behöva lagstiftning som anger ett ramverk för autonom teknologi. Vår nuvarande luftfartslagstiftning är ett exempel på var vi lyckats.
Joakim Strand, ordförande för riksdagens framtidsutskott
– Beslutsprocessen då det kommer till socialbidrag kunde i allt större omfattning automatiseras, men vi måste försäkra oss om att roboten som gör jobbet inte diskrimenar någon på grund av t.ex. socio-ekonomisk bakgrund. Inom många områden kan en maskin fatta ett mer rationellt och evidensbaserat beslut än en människa.
-Inom rättsprocessen behöver vi få beslut igenom snabbare, så att vi kan möta handelns snabba tempo. Dessutom borde vi våga försöka och fallera (trial and error) oftare även inom den offentliga sektorn.
Nora Rosendahl, uppstartsföretagare och doktorand vid Aalto universitetet, med inriktning på framtidens arbetsliv.
– Det finns ett flertal områden som vi inte ska automatisera, även om det vore möjligt. Det finns ett mervärde i att människomöten, som inte kan räknas i pengar eller effektivitet.
-Det som vi skulle behöva är algoritmer som fokuserar på förebyggande hälsovård, men det finns en del etiska frågeställningar som vi måste lösa. Som till exempel ansvarsfrågan, ifall en artificiell intelligens ställer fel diagnos. Vi måste även se över bakgrundsmaterial som algoritmen matas med, ifall det till exempel är så att den baserar sig på data från endast manliga patienter. Eller enbart djurtester.
– Sen måste vi också fundera på hur det är att ha en artificiell intelligens eller avancerad robot som kollega i framtiden. Vad händer om du förlorar jobbet på grund av en felaktig rekommendation från en maskin?
Kalle Palling, f.d. estnisk riksdagsledamot, nu uppstartsföretagare med Cachet, ett företag som erbjuder förskärningar till tjänsteleverantörer inom gig-ekonomin.
– Estland har just nu på gång lagstiftning som tillåter autonom utkörning av varor, i högst sex km/h på gångbanan. Dessutom förbereder man även lagstiftning och infrastruktur för autonoma bilar. Cybersäkerhet och ett snabbt 5G-nät är A och O för smart mobility-lösningar.
– Vi har en tendens att överskatta den nya teknologins kortsiktiga inverkan och underskatta den nya teknologins långsiktiga inverkan.
– Det är viktigt att Europa har den bästa marknaden för teknolog, så vi ska inte överreglera den till döds med för mycket byråkrati. Det är bättre att tillåta några misstag i lagstiftningen, än att inte våga lagstifta över huvudtaget.
Bildgalleri
Foto: Niklas Gerkman.
