Inför helgen gick Hufvudstadsbladet ut med nyheten om att Ikea kommer att plocka bort den svenskspråkiga skyltningen i sina varuhus. Sedan tidigare har finlandssvenskarna grämt sig över att Ikeas nätbutik endast finns tillgänglig på finska och engelska, trots att det svenska innehållet redan existerar ord för ord. Det är bara fråga om inställningar, bokstavligen.
Detta är ett fenomen som Agenda granskade i rapporten Sidan hittades ej – den digitala tvåspråkigheten i Finland där forskaren Markus Söderman gjorde en kartläggning av den digitala tvåspråkigheten i Finland. I ett av kapitlen fokuserar han även på svenska företag verksamma i Finland.
År 2021 hade utlandsägda företag en omsättning om 113 miljarder euro vilket omfattade 23 procent av all omsättning i Finland det året. Av de 113 miljarderna stod de svenska företagen för 27 miljarder av omsättningen. Det gör svenska företag till de företag som har högst omsättning i Finland bland alla utländska företag (Statistikcentralen, 2021). Det finns en föreställning, eller snarare en förväntning på att svenska företag ska vara mer benägna att ge service på svenska i Finland. Det finns dock ingen forskning som visar i vilken utsträckning de gör det.
Söderman granskade tolv stora svenska företag som erbjuder tjänster och produkter till den finländska allmänheten. Av dem hade sju fungerande webbsidor på svenska. Söderman noterade även två företag som lyckats väl i utförandet av webbsidans två- eller flerspråkighet: Clas Ohlsson och Biltema.
I fallet med Clas Ohlson är det dock inget problem om man är på de svenskspråkiga webbsidorna och slår in sökord på finska i sökfältet. Man presenteras ändå med förslag på relevanta produkter både i text och bild. Även om det fungerar att söka med finska ord i den svenska sökfunktionen fungerar inte det motsvarande. Slår man in ”lödpenna” (fi. juotin) i den finskspråkiga sökfunktionen får man inga sökträffar alls.
För Biltema del fungerar sidan på tre språk: finska, svenska och engelska. Till skillnad från Clas Ohlsson kan man inte söka efter produkter på till exempel svenska om man är på den finska sidan.
Vad som dock är gemensamt för både Clas Ohlsons och Biltemas webbsidor är att alla produkter man lägger i varukorgen hålls där, även om man byter språk. Om man också är inne på in en specifik vara och bestämmer att man vill läsa om produkten på ett annat språk behöver man inte navigera om. Om man till exempel tittar på ett LED-ljus på finska och sedan byter till svenska kommer man till samma artikels motsvarande svenskspråkiga sida. Som redan nämnts är det viktigt att det finns den här funktionaliteten, speciellt då befolkningen är två- eller flerspråkig.
Speciellt Clas Ohlson, men också Biltema har lyckats bra i sina lösningar, men det finns ändå saker som kan bli bättre, exempelvis att även sökfunktionerna fungerar på två språk. Att man inte gjort så kan bero på att man vill att sökresultaten ska vara så tydliga som möjligt och att det inte ska uppstå sökresultat på flera språk.
De tekniska lösningarna finns, men det kräver vilja att använda och utnyttja dem. Detta är bevisligen något som Ikea i Finland saknar.
Ted Urho , verksamhetsledare Agenda
Du hittar hela publikationen här: https://agenda.fi/publikation/sidan-hittades-ej-den-digitala-tvasprakigheten-i-finland/
Här även fem rekommendationer för en fungerande digital tvåspråkighet:
- Tänk på användaren och användarens behov. Det här är inget nytt, men något som tål att upprepas flera gånger. När man testar en webbsida är det normalt att man låter olika tilltänkta användare prova webbsidan. Här är det viktigt att tänka på den språkliga diversiteten redan i testfasen.
- Tänk tvåspråkigt. De som lever på ett minoritetsspråk brukar i regel ha kunskaper i majoritetsspråket. Här är det ändå viktigt att hålla i minnet att en tvåspråkig person kan ha ringa kunskaper inom ett visst ämne eller domän. Speciellt företag som säljer produkter som kräver någon form av djupare språklig expertis bör överväga att ha webbsidor på minoritetsspråket.
- Tänk enspråkigt. Även om tvåspråkigheten är väl utbredd bland Finlands svenskspråkiga, finns det fortfarande de som inte talar en särskilt bra finska samt de som inte talar finska över huvud taget. Det gäller inte – som man kan tro – bara äldre personer och små barn, utan också många där emellan som lever starkt på enbart svenska, och kanske rent av använder engelska som lingua franca 5 med sina finskspråkiga landsmän. Rent konkret är det bäst att föreställa sig webbsidan med tecken som man själv inte förstår då man planerar det grafiska användargränssnittet.
- Förutse språkvalet. Att förutse användarens språkpreferenser är både tekniskt möjligt och enkelt. Det är speciellt viktigt om det inte finns möjlighet att ha språkvalet direkt synligt.
- Undvik flaggor. Flaggor har sin plats, men man bör undvika flaggor för att markera språk. Det finns neutralare sätt att markera språk, exempelvis med en jordglob. Flaggor kan användas för att markera stater, exempelvis om man har internationell verksamhet.