I samband med årets Helsingfors Pride ordnade tankesmedjan Agenda en paneldiskussion med rubriken All straight panel. Tanken var att höra hur tre allierade* i ledande positioner i det finlandssvenska civilsamhället uppmärksammar hbt-frågor i sina organisationer, eftersom en minoritet inte klarar sig utan majoritetens stöd.
I panelen deltog Mikael Lindfelt, rektor för Åbo Akademi, Nora Grotenfelt, ordförande för Förbundet Hem och Skola, fullmäktigeledamot i Helsingfors samt Kalle Silfverberg, ny chefredaktör för Hufvudstadsbladet.
Paneldeltagarna lyfte fram några exempel ur sina egna verksamheter:
– Helsingfors stad har satsat på nyckelband med Pride-tema som personalen hänger sina ID-kort i. Då vi ordnade välmåendedag på jobbet med noll budget, så frågade vi personalen vad de vill göra. Alternativet att gå se Tom och Finland-utställningen på Kiasma samt få en guidad rundtur genom Helsingfors hbt-historia vann överlägset, berättat Nora Grotenfelt som till vardags jobbar som överläkare på Munksnäs hälsovårdscentral.
– För oss är det viktigt att stöda mänskliga rättigheter, så Åbo Akademi deltar bland annat som en av huvudpartnerna i Åbo Pride, som ordnas i slutet av augusti. Ifjol var vårt tält ett av de mest välbesökta, då vi delade ut mineralvatten den heta augustilördagen, säger Mikael Lindfelt, rektor vid Åbo Akademi.
Då panelen ordnas befinner sig Kalle Silfverberg mellan två inkorgar, då han ännu är på semester från det tidigare jobbet vid Helsingin Sanomat och inte ännu börjat som chefredaktör på Hbl. Han lyfter fram journalistikens roll.
– Det är mycket viktigt att personer som hör till en sexuell- eller könsminoritet kommer till tals även i andra, helt vardagliga frågor, som inte har något med deras identitet att göra. Det är viktigt att normalisera att till exempel paret som berättar om sitt mögelskadade hus även kan vara samkönat, utan att fokus läggs på det, säger Silfverberg.
Hur ska man vara som hetero på Pride?
I samband med diskussionen ställde Nora Grotenfelt även en motfråga till moderatorn Ted Urho, Agendas verksamhetsledare som dagen till ära var klädd i drag och uppträdde under namnet Helga.
– Känner du, eller den hbt-gemenskap som du hör till, någonsin att heterosexuella som deltar i Pride och ”spökar ut sig” gör sig skyldiga till kulturell appropriering?
Svaret inleds med ett konstaterande om att det inte går att svara för hela gemenskapens del, utan bara från eget perspektiv.
– Jag tänker att alla som stöder Pride får delta som de vill. Men det som kan störa mig är att utomstående ställer krav på hur Pride ska se ut, särskilt då det kommer till sex och sexualitet. Jag förstår att Pride idag också är en familjefest, men samtidigt ligger Prides rötter i en sexuell frigörelse, då särskilt sexuella handlingar män emellan var kriminaliserade i så många länder, även i Finland framtill 1971.
Det var även samma patriarkala struktur som gjorde att lesbiska kvinnor och transpersoner var så gott som osynliga i majoritetssamhället innan Stonewall-upproret 1969 i New York, som blev startskottet för den moderna Pride-rörelsen.
– Ett konkret tips till allierade som funderar på hur de ska förhålla sig är att titta på andra liknande exempel, såsom vita personer som stöder Black Lives Matter eller män som stöder feminismen: Läs på, lär dig och inse att det inte handlar om dig eller dina känslor, tillägger Urho.
*En ally (eng. allierad) är en person som inte nödvändigtvis själva identifierar som om hlbtiqa+, men nog stöder frågor som berör köns- och sexuella minoriteter.
