Presidentvalet i USA gick av stapeln den 3 november, men valresultatet i flera delstater dröjde eftersom det var väldigt jämt. I själva valet röstade man inte direkt på en presidentkandidat, utan på elektorer, eftersom USA har ett elektorsval. Därefter samlades elektorerna ännu för att genomföra sin formella omröstning som ska ske ”den första måndagen efter den andra onsdagen i december” som det formellt heter. I det här presidentvalet skedde det den 14 december 2020.
“The electors of President and Vice President of each State shall meet and give their votes on the first Monday after the second Wednesday in December next following their appointment at such place in each State as the legislature of such State shall direct.”– U.S. Code Title 3. THE PRESIDENT Chapter 1.
Efter valet har det hänt en hel del – president Trump och hans kampanj har hävdat att de egentligen vann valet, men på grund av valfusk har Trump förlorat i vissa delstater. Några bevis, som skulle hålla i domstol, har ändå inte förts fram. Därmed har valprocessen har gått vidare med det valresultat som godkänts delstatsvis.
Det har spekulerats hejvilt kring att vissa utsedda elektorer inte skulle rösta som de borde. Tidigare har enstaka elektorer proteströstat på en annan kandidat, men i år röstade alla 538 elektorer enligt delstatens resultat, vilket gav Biden 306 röster och Trump 232 röster. Som kuriosa kan nämnas att då Trump år 2016 vann presidentvalet (med samma antal elektorer som Biden fick nu), så var det två av hans elektorer som inte röstade på honom. Det betyder att Bidens seger bland elektorerna blev större än Trumps.
Därför tar det så länge mellan valet och installationen
Att det i USA dröjer ända från november till slutet av januari innan den nya administrationen tillsätts är speciellt. Om vi jämför med ett riksdagsval i Finland så sker valet på en söndag och följande torsdag genomför den nya riksdagen sina första omröstningar. I USA är det alltså över 2,5 månad mellan valet och tillträdandet.
Det här har flera orsaker: dels är vallagstiftningen gammal och anpassad efter ett annat samhällstempo och kommunikationsmöjligheter som nutiden sprungit förbi. Dels innebär valsystemet att det finns flera formella procedurer som ska genomföras och dessa tar tid. Elektorernas formella omröstning är förstås en av dessa procedurer. Men valet är inte helt klart ens då.
Under normala omständigheter är dessa procedurer av mera ceremoniell karaktär. De är inte tillfällen då ett val avgörs, utan valresultatet avgörs traditionellt under själva presidentvalet, under förhandsröstningen och på valdagen.
Men i år är inget som förr. Trumps kampanj försöker fortfarande utnyttja alla sätt att underminera tilltron till systemet och på något sätt ännu vinna valet. Försöken att via domstolar ändra på valresultatet har misslyckats. Ännu pågår försök till detta, men inga tecken tyder på att det skulle lyckas.
I raden av formella och ceremoniella procedurer kring presidentvalet återstår ännu två stycken. Den nya presidenten svär presidenteden den 20 januari och klockan 12.01 samma dag tillträder den nya administrationen. Men innan dess ska kongressen ännu formellt godkänna valresultatet, vilket sker den 6 januari, klockan 13.00.
Noggranna instruktioner finns inskrivna i vallagstiftningen, och hittas här: 3 U.S. Code § 15 – Counting electoral votes in Congress
Trumpister försöker ännu rubba resultatet
Båda kamrarna i kongressen, det vill säga representanthuset och senaten, samlas till en gemensam session. Eftersom den nya kongressen tillträder så sent som den 3 januari så är det vice president Mike Pence som är ordförande för senaten. Det här beror på att de två senatorerna från Georgia väljs den 5 januari i en andra omgång, vilket ännu ger republikanerna i senaten majoritet med 52–48 senatorer. I representanthuset har däremot demokraterna majoritet med 222–211 säten. Två platser är ännu oklara i representanthuset (Iowas andra distrikt och New Yorks 22:a distrikt) men oavsett de valresultaten så behåller demokraterna sin majoritet.
Proceduren den 6 januari går i korthet till så här: Som ordförande för sessionen fungerar senatens ordförande, det vill säga sittande vicepresident Pence. Delstaternas resultat läses upp i alfabetisk ordning av en funktionär i salen och ordföranden (Pence) konstaterar antalet elektorsröster från respektive delstat. I det här skedet är det möjligt att ifrågasätta elektorsrösterna, vilket kräver att minst två kongressledamöter, minst en från representanthuset och en från senaten, gör det. Om det sker så flyttas debatten till skilda forum så att senaten och representanthuset träffas separat. Efter att man debatterat frågan röstar de båda kamrarna separat, om båda är överens om att elektorsröster ska förkastas så sker det.
Majoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell har vädjat till sina medlemmar att inte ställa till med nånting under sessionen. Men i dagens läge kan vi vara ganska övertygade om att hans vädjan inte kommer att hörsammas. Den nyvalde senatorn från Alabama, Tommy Tuberville, har diskuterat frågan med president Trump och lovat arbeta för att röster ska kastas ut. Även senator David Perdue från Georgia, som för kampanj för att få fortsätta för tillfället, har då han tillfrågats, lovat göra samma sak. Så vi kan alltså räkna med att det blir en intressant tillställning!
Det är ändå snarast omöjligt att någondera kammaren skulle förkasta elektorsröster vid en omröstning, flera republikanska senatorer har meddelat att valresultatet är legitimt. I representanthuset har dessutom demokraterna majoritet.
Så slutresultatet blir att de avgivna elektorsrösterna gäller. Det betyder att Joe Biden väljs till USA:s 46:e president och Kamala Harris till USA:s första kvinnliga vice president, och att de bägge installeras den 20 januari 2021. Trumps tid vid makten tar obönhörligen slut klockan 12.01 den 20.1.2021, men hans inflytande lär ändå fortsätta. Tilltron till den amerikanska demokratin har också starkt försvagats. Det arvet efter Trump försvinner ingenstans.
Text: Andreas Elfving
Skribenten är SFP:s politiska och internationella sekreterare, samt ofta anlitad USA-kännare.
Läs mera:
