Rapporten presenteras även på Agenda-frukost 20.3 i Helsingfors. ANMÄL DIG HÄR!
Finland kan ta rygg på sina nordiska grannar och bygga ett mer sammanhängande och konkurrenskraftigt transportsystem. Det är budskapet i en ny rapport från tankesmedjan Agenda, som pekar ut en västkustjärnväg och en tunnel till Tallinn som nästa stora steg.
– Vi måste våga tänka stort och formulera vägar för att förverkliga visionerna, säger Theo Herold, rapportskribent och doktorand vid Hanken.
Sverige som förebild för västkusten
Rapporten I takt med tiden: En färdplan för Finlands framtida infrastruktur lyfter särskilt fram Sveriges västkustbana mellan Göteborg och Malmö som en modell för Finland. Den har under decennier byggts ut till dubbelspår och blivit ett av landets viktigaste transportstråk, med stor betydelse för både arbetsmarknad och regional tillväxt.
En liknande utveckling skulle kunna ske i Finland. Förslaget är en ny sammanhängande järnväg längs västkusten – från Åbo via Raumo och Björneborg till Vasa och vidare norrut.
I dag är situationen en annan: kuststäderna saknar direkta tågförbindelser och resenärer tvingas ofta resa via inlandet. Samtidigt bor var fjärde finländare i längs med den västra kusten, som också står för en betydande del av exporten.
– En västkustbana skulle skapa en starkare förbindelse mellan södra och norra Finland, poängterar riksdagsledamoten Sandra Bergqvist, som skrivit kommentaren till rapporten.
Från Öresund till Finska viken
När det gäller tunneln mellan Helsingfors och Tallinn pekar rapporten på nordiska och europeiska megaprojekt som förebilder – särskilt Öresundsbron och den pågående Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland.
Dessa projekt har på kort tid knutit samman regioner, skapat gemensamma arbetsmarknader och stärkt kopplingen till kontinenten.
En tunnel under Finska viken skulle kunna få en liknande effekt. Restiden mellan Helsingfors och Tallinn skulle krympa till omkring 30 minuter, och regionen skulle utvecklas till ett gemensamt ekonomiskt område.
Redan i dag reser omkring nio miljoner passagerare årligen mellan städerna.
– En tunnel skulle erbjuda väderoberoende trafik dygnet runt och skapa en robust transportlänk, säger Herold.
Nordiska investeringar – finsk försiktighet
En central poäng i rapporten är skillnaden i ambitionsnivå mellan Finland och dess grannländer. Medan Sverige och Norge under lång tid gjort omfattande investeringar i transportinfrastruktur, har Finland varit mer återhållsamt.
Det har lett till att Finland i dag halkar efter i utbyggnaden av moderna transportkorridorer – samtidigt som andra länder stärker sina kopplingar både inom Norden och till Europa.
Rapportens ambition är inte att presentera färdiga beslut – utan att öppna för en ny diskussion om Finlands riktning och möjligheter, menar undervisningsminister Anders Adlercreutz, som är styrgruppsordförande för tankesmedjan Agenda.
– Infrastruktur är en investering i framtida tillväxt, resiliens och attraktivitet, säger Adlercreutz. Med nordiska exempel som inspiration är budskapet tydligt: Finland har möjlighet att ta ett större steg – om viljan finns, tillägger han.
Samtidigt behöver ett gediget lobbningsarbete också göras gentemot EU för att säkra finansiering.
– Det bör finnas momentum och förståelse i Bryssel för stora infrastruktursatsningar i nordöstra i Europa, säger Adlercreutz.
—
Denna rapport är den tredje installationen av Agendas satsning på infrastruktur. Den första, Se upp för de fula fiskarna – Finlands väg till ökad cybersäkerhet, publicerades 2024 och handlade om cybersäkerhet och -brottslighet. Den andra rapporten, publicerad 2025, handlade om hur Finlands väginfrastruktur kan förbättras: bland annat genom motorväg från Tammerfors till Vasa och en broförbindelse över Kvarken.