Detta vill finländarna att kommunerna satsar på: hälsa, omsorg och utbildning

Bild från lanseringen av rapporten Ekonomi: Finländska värderingar för 2020-talet

Lanseringen av Agendas nya rapport Ekonomi: Finländska värderingar för 2020-talet råkade sammanfalla med inledningen av förhandsröstningen inför kommunalvalet.

Respondenterna i Agendas medborgarenkät fick ta ställning till vilka skatter de skulle höja eller sänka på samt hur de skulle prioritera höjda skatteintäkter i kommunen. Både finsk- och svenskspråkiga skulle höja på alkohol- och tobaksskatten samt skatten på kapitalinkomster. På tredje plats kom alternativet att inte alls höja på skatterna.

Då det kommer till sänkning av skatter var bägge språkgrupper för en sänkning av inkomstskatten och mervärdesskatten. På tredje plats fanns det däremot en viss skillnad: de finskspråkiga skulle helst se en sänkt bil- och bränsleskatt, medan svenskspråkiga röstade för en sänkt arvskatt.

Klar prioritering för kommunala medel

Respondenterna fick även välja vilka kommunala tjänster som borde få mera resurser ifall kommunalskatten skulle höjas. För svenskspråkiga var topptrean äldreomsorg, utbildning och hälsovård. I den finska rankingen var ordningsföljden lite annorlunda: hälsovård, äldreomsorg och utbildning.

– Om vi måste välja mellan bildning och hälsovård, så vill nog de flesta ha både och, inledde Björn Vikström, professor vid Åbo Akademi och tidigare biskop.

Han poängterade att det handlar om saker som inte nödvändigtvis går att mäta i pengar.

– Ibland glömmer vi bort att vi lever i ett land där både hälsovård och utbildning är på en mycket hög nivå.

Vikström får medhåll av Anna-Maja Henriksson

I egenskap av styrgruppsordförande för tankesmedjan Agenda deltog även justitieminister Anna-Maja Henriksson i lanseringstillfället. Hon tog sig an att fundera på skillnaderna i prioritering mellan de finsk- och svenskspråkiga respondenterna.

– Jag tänker att det kan ha att göra med att den egna hälsovården är i skick, men man ser vilket tryck det ligger på äldreomsorgen, antalet bäddplatser och serviceboenden.

Hon ser även att till exempel lärarbristen i södra Finland kan vara en orsak till att svenskspråkiga ser frågan som viktigare än finskspråkiga.

– Sammantaget är skola, vård och omsorg det som kommunen ska syssla med och dessa tre är kommunpolitikerns viktigaste uppdrag, säger Henriksson.

Fyra finlandssvenska röster analyserar resultaten

Medborgarundersökningen som Agendas rapport baserar sig på gjordes i slutet av 2020 och besvarades av närmare 1400 finländare. Frågorna handlade om ekonomi, skatter samt jobb och ställdes till finländare ur bägge språkgrupperna. Det visade sig att vi trots två olika modersmål ända tänker ganska lika i de flesta frågor. Ofta var det andra faktorer än språk som påverkade vad vi finner viktigt.

För att sätta resultaten i kontext bad Agenda fyra finländska röster analysera och kommentera resultaten: tidigare biskopen Björn Vikström, VD:n för bemanningsföretaget Eilakaisla Erika Ehrnrooth, Svenska Teaterns chef Joachim Thibblin samt studerandeorganisationen SAMOK:s verksamhetsledare Armi Murto.