Det amerikanska valet om två veckor är det viktigaste på länge. Det har inte bara att göra med att Donald Trump haft stor negativ effekt på de amerikanska institutionerna, demokratin och tilliten i samhället, utan också på att de kommande två åren är extra viktiga för nästa årtionde.
Däremot kommer valet till senaten att bli en rysare. För bara några månader sedan såg det självklart ut att republikanerna skulle hålla senaten.
I år genomförs folkräkningen i USA som går igenom hur många registrerade som finns i de olika delstaterna. Den har betydelse för både federal finansiering samt den kommande sammansättningen av representanthuset, där platserna fördelas utgående från folkmängd.
Medan alla delstater har lika många senatorer, två, är fördelningen av kongressledamöter på basis av delstaternas befolkning. Exempelvis Kalifornien och Montana har båda två senatorer, men Kalifornien har 53 kongressledamöter gentemot Montana som har en.
Donald Trump har försökt påverka folkräkningen genom att säga att vissa immigranter samt andra inte skulle få räknas med, vilket skulle ha stora konsekvenser för exempelvis Kalifornien, ett starkt fäste för Demokraterna.
Nästa år börjar också arbetet med att rita om valdistrikten i alla delstater, en process som görs vart tionde år, i likhet med folkräkningen. Valdistrikten har i allt högre grad utsatts för vad som i USA kallas för gerrymandering, vilket betyder att man ritar om kartan för valdistrikten så att det gynnar det partiet som är i makten.
Framförallt republikanskt styrda delstater har på senare år anklagats för detta. Genom att rita om valdistrikten på ett optimalt sätt för en själv kan man vinna en majoritet av delstatens platser i den amerikanska kongressen trots att man inte fått en majoritet av rösterna i delstaten som helhet. Detta då varje valdistrikt är ett eget race och inga utjämningsmandat finns. Den här processen görs av delstaternas egna kongresser, dit val nu också hålls, tillsammans med guvernörerna som väljs för sex år och där elva delstater har nu guvernörsval.
I det amerikanska presidentvalet spelar det ingen roll vem av kandidaterna som får flest röster i hela landet. Joe Biden kommer nästan helt säkert få flest röster, vilket också Hillary Clinton fick i senaste val (2,9 miljoner fler än Trump).
För presidenten väljs av elektorer som delstaterna utser till ett kollegium. Därför handlar det om att vinna en majoritet av elektorerna. Nästan alla delstater tilldelar samtliga elektorer till den som vinner flest röster i delstaten, oavsett vilken vinstmarginalen är. Det gör att bara några tusen rösters marginal i en delstat i princip kan avgöra hela valet. Blickarna bör nu, som vanligt, bland annat riktas mot delstaten Florida. I de senaste 14 presidentvalen har den som vunnit delstaten i 13 fall blivit president.
Det är nästan säkert att demokraterna kommer hålla makten i representanthuset, trots att man kanske förlorar några platser. Däremot kommer valet till senaten att bli en rysare. För bara några månader sedan såg det självklart ut att republikanerna skulle hålla senaten. Inte längre. Arizona, Colorado, Iowa, Maine och North Carolina ser nu ut att bli demokratiska. Georgia, Montana och South Carolina kan också bli jämnt. Det skulle vara en stor skräll om South Carolina senatorn Lindsey Graham, ordförande för senatens mäktiga justitieutskott, slogs ut. Senaten behövs bland annat för att göra utnämningar till federala domstolar och högsta domstolen, och makten där är således oerhört viktigt för att en president ska kunna genomföra sin politik.
Valet första tisdagen i november blir en rysare.
Mats Löfström
Skribenten är riksdagsledamot från Åland samt skattmästare för European Liberal Forum. ELF är ett nätverk av liberala europeiska tankesmedjor, bland annat tankesmedjan Agenda.
