Också om den planerade reformen av familjeledigheterna lagts på is av familjeminister Annika Saarikko kvarstår behovet av en genomgripande reform. Det blir sannolikt följande regering som efter valet 2019 får ta sig an familjeledigheterna. I diskussionerna kring hur familjeledigheterna skall reformeras ses Sverige ofta som ett föregångsland och många vill se den svenska modellen också i Finland.
Anna Rotkirch, forskningsdirektör vid Befolkningsförbundet, ser många fördelar med den svenska modellen, men påminner samtidigt om realiteterna.
– Om vi på allvar vill gå in för den svenska modellen så kostar det. Föräldrarna i Sverige får betydligt mera pengar. Det är lite oärligt att säga att vi skall ha den svenska modellen, men att det inte få kosta. Det får inte kosta att bygga ut dagvården och det får inte kosta att man betalar mera till föräldrarna, säger Rotkirch. Välj vad ni vill ha. Men går man in för den svenska modellen så kostar det. Det är ingen idé att gå in för en dålig piratkopia.
Men smakar det så kostar det och regeringen Sipiläs linjedragning var att reformen skulle vara kostnadsneutral.
– Det viktiga nu skulle vara att säga vad vi eftersträvar med en familjepolitisk reform. Här finns nämligen olika intressen. Man kan vilja öka sysselsättningsgraden, man kan vilja öka jämlikheten mellan könen, man kan göra det bättre för barnfamiljerna genom att öka flexibiliteten och man kan tänka på barnets välbefinnande. Man måste ärligt erkänna att alla de här målsättningarna går inte att nå med en och samma reform. Så vad eftersträvas? frågar Rotkirch.
Hur få pappa att stanna hemma?
En aspekt som alltid dyker upp när föräldraledigheterna diskuteras är också frågan om hur vi skall få papporna att stanna hemma med barnen. Också i det hänseendet finns det skäl att snegla på den svenska modellen.
– I Sverige är föräldraledigheten väl kompenserad, den är flexibel och att man har ledigheten i olika skeden. Alla de här aspekterna stöder att pappor tar ut föräldraledighet, menar Rotkirch.
