Globalt sett uppskattas cyberbrottsligheten om några år kosta oss närmare 12,7 biljoner euro. Om skadekostnaderna vore ett land så skulle de utgöra världens tredje största ekonomi. Detta framgår ur den färska Agenda-rapporten Se upp för de fula fiskarna – Finlands väg till ökad cybersäkerhet skriven av nationalekonomen Theo Herold.
– Som jämförelse är Finlands bnp 280 miljarder euro, eller ungefär två procent av de globala skadekostnaderna, säger Herold. Sist och slutligen vet vi ganska lite om hur stora skadorna som förorsakar är eftersom få länder faktiskt försöker mäta dem.
Enligt Herolds uträkningar i rapporten cyberbrottsligheten Finland 290 miljoner euro i året. För att sätta det i relation så utgör det cirka sju procent av samtliga anslag i statens budget för år 2024.
– Detta är ändå ett ganska moderat estimat. I en rapport jag var medförfattare till för Stockholms Handelskammare kom vi fram till att enbart det svenska näringslivets skadekostnader uppgick till cirka två miljarder euro redan år 2021.
Dags för staten att satsa mer på cybersäkerhet
I jämförelse klarar sig Finland hyfsat bra när det kommer till satsningar på cybersäkerhet, men det finns ännu mycket att göra. I Finlands första cybersäkerhetsstrategi från 2013 slogs det fast att Finland redan 2016 skulle vara en global föregångare inom beredskapen inför cyberhot.
– Med facit på hand kan vi säga att vi inte nådde ända fram. I vår direkta närhet presterar Baltikum, Polen och Tyskland bättre än Finland. Det positiva är att vi placerar oss strax ovanför EU-genomsnittet*, konstaterar Herold.
Detta är även något som oroar Anders Adlercreutz, undervisningsminister och styrgruppsordförande för tankesmedjan Agenda.
– Den rapport vi nu har framför oss pekar också på brister i den politiska behandlingen och ger orsak till reflektion och förbättring. Diskussionen om cybersäkerhet som Agenda nu lanserar är väldigt viktig. Eftersom hoten ständigt förändras är det utmanande att hänga med. Men genom rapporter som den här så ges vi alla möjlighet att dels bli bättre informerade, dels bli bättre på att identifiera lösningarna, konstaterade Adlercreutz i sitt öppningsanförande.
Estland har lösningen
Rapporten lyfter upp Estland som ett föregångsland och ett land som också Finland bör ta efter. Även om både Finland och Estland placerar sig nära varandra i internationella rankingar och index så finns det en hel del saker som Estland gör på ett världsledande sätt.
– Estland är en ung republik som har varit digitaliserad sedan dag ett, något man kallar för e-Estonia. Man kunde egentligen kalla det för en mentalitet då man talar om ett sammanhängande symbiotiskt kretslopp av digitalisering, menar Herold.
Ett resultat av detta tänk var att Estland år 2015 blev det första landet i världen som öppnade en digital dataambassad i Luxembourg med syfte att lagra och skydda hemligstämplad information samt hantera kritiska dataflöden.
– På många sätt kan man säga att e-Estonia är en form av centralisering av den digitala kompetensen i Estland, säger Herold. En viktig del av Estlands cybersäkerhetsstrategi har varit att redan i ett tidigt skede utbilda ungdomar i cybersäkerhet, tillägger han.
*Resultatet baserar sig på e-Governance Academy som tagit fram ett National Cybersecurity Index och ett Digital Development Index som subtraheras med varandra för att mäta hur väl ett lands cybersäkerhet matchar behovet som landets digitala utvecklingsgrad ställer.
Theo Herold doktorerar i nationalekonomi vid Hanken och Helsinki Graduate School of Economics. Han är associerad forskare vid forskningsinstitutet Ratio i Stockholm och redaktör för forskningsdelen av tidskriften Liberal Debatt. Han har tidigare jobbat för Stockholms Handelskammare med frågor som delvis berör cybersäkerhet och beredskap.
