Heidi Schauman: Företagarna tar den största smällen
Två saker dominerar i den ekonomiska delen i tankesmedjan Agendas undersökning; hur utsatta företagarna är i den pågående krisen samt hur det stora flertalet finlandssvenskar bedömer att de inte kommer att ta någon värre smäll av coronavirusepidemins ekonomiska följder, trots omfattande ekonomisk skada på nationell nivå.
Tankesmedjan Agenda frågade tusen finlandssvenskar hur de upplevde coronavåren. Heidi Schauman, chefsekonom vid Swedbank Finland, analyserade resultaten ur ekonomiperspektivet. Läs hela rapporten.
Tankesmedjan Agenda har låtit göra en undersökning där man utreder hur coronapandemin har påverkat Svenskfinland och svenskspråkiga i Finland. Undersökningen gjordes under första halvan av maj 2020 och återspeglar således stämningarna några veckor efter den värsta ekonomiska chocken och de mest omfattande nedstängningarna.
Det finns flera intressanta resultat i undersökningen. Samtidigt finns det också vissa aspekter som skulle behöva vidare undersökningar på grund av vissa konflikter i svaren. Jag lyfter här fram de tre saker jag tycker är de intressantaste i studien;
– finlandssvenskar i stor utsträckning bedömer att de själva inte kommer att skadas av coronakrisen ekonomiskt, men att Finlands befolkning kommer att lida generellt sett.
– de flesta bedömer att coronakrisen inte kommer att påverka deras ekonomi.
– företagarna ser väldigt annorlunda på situationen och bedömer att de kommer att lida kännbart ekonomiskt av coronakrisen.
Inte så farligt för mig, men nog för Finland
En av de mest iögonfallande sakerna som framkommer ur rapporten är optimismen gällande sin egen ekonomi, eller pessimismen gällande Finlands utsikter, men kanske framförallt diskrepansen mellan dessa två.
Endast 38% av de svarande anser att epidemins effekter på den egna ekonomin är hotande eller delvis hotande, medan motsvarande siffra för hela Finlands befolkning är 96%. En iögonfallande stor skillnad. Det här är något som är i samklang med de siffror vi ser för Statistikcentralens månatliga konsumentförtroendeindikator i Finland. Också där framträder det att man ser ljusare på sin egen ekonomi än på ekonomin så där generellt.
Således kan man inte tolka resultatet som om svenskspråkiga skulle rida ut den här stormen bättre än övriga språkgrupper ekonomiskt sett, utan tvärtom kan man konstatera att också svenskspråkiga verkar bedöma den egna ekonomiska situationen och utsikterna som rätt så goda, men att det finns en stor övertygelse om att många andra kommer att drabbas hårdare. Denna övertygelse delar finlandssvenskarna med övriga finländare.
Det är också mycket intressant att uppfattningen om att man själv på något sätt står utanför den värsta risken är genomgående, oberoende om man tittar på åldersgrupp, kön eller region. Alla grupper delar denna övertygelse.
Hur hotande coronavirusepidemin är för ekonomin är ännu oklart. Huruvida det verkligen är så att det är något som kommer att drabba så gott som hela befolkningen eller bara en liten del är ännu oklart, men det man kan konstatera, utgående från tidigare kriser, är att effekterna kommer att vara mycket ojämnt fördelade. Pensionärer kommer att drabbas relativt milt ekonomiskt sett, på grund av att av att riskerna för inkomstbortfall är små. Företagare är i en riskzon, liksom arbetstagare inom främst den privata sektorn.
Det är slutligen coronakrisens längd och djup som kommer att avgöra hur stora de ekonomiska effekterna på hela vårt samhälle blir. Om krisen blir utdragen ser förväntningarna, så som de som svarat på enkäten tror, ut att hålla sträck då det kommer till alla konsumenter. Men uppfattningen om den egna något gynnade situationen kan visa sig vara rätt om krisen blir kort och kanske lindrigare, än vad vi räknar med som det mest sannolika just nu.
Jag ser det som osannolikt att det skulle gå så som de som svarat på enkäten säger, det vill säga att effekterna skulle vara relativt små för dem själva, men stora för konsumenterna i snitt.
De flesta bedömer sig ha en oförändrad ekonomi
Överlag kan man konstatera att de ekonomiska effekterna i Svenskfinland ser ut att vara rätt så likadan som i landet i övrigt. Det stora flertalet av de som besvarar enkäten bedömer att coronaviruspandemin inte kommer att påverka deras egen ekonomi, inte nu och inte i framtiden heller. Detta kan delvis bero på att cirka 30% av de som besvarat enkäten är pensionärer, som har en annan situation då de inte är yrkesverksamma. Detta är en allmänt utjämnande faktor i ekonomin.
Det finns dock de, cirka sju procent, som upplever att den egna ekonomin kommer att få sig en stor törn, troligtvis via permitteringar, uppsägningar och eventuella konkurser. Det är anmärkningsvärt att det bara är sju procent av respondenterna som svarat så här.
Cirka 33% upplever att man kommer att ha en något försämrad ekonomisk situation på längre sikt på grund av coronasituationen. Denna bedömning baserar sig nödvändigtvis inte på någon konkret försämring just nu, utan på en allmän uppfattning om att krisen kommer att leda till utdragna ekonomiska problem generellt sätt.
Företagarna i hetluften
Det finns en grupp som skiljer sig från de övriga i undersökningen; företagarna. Företagarna, till skillnad från den övriga befolkningen, upplever att det finns ett stort hot mot deras egen ekonomi. Detta återspeglar väl den situation som ses i realekonomin, då åtgärderna för att bromsa pandemin har lett till att just många mindre företagare tvingats stänga ner sin verksamhet tillfälligt, men risken är påtagbar att några månaders nedstängning i kombination med trög omstart under sommaren kan försätta många företag i konkurs, trots stödpaket åt företag i olika former.
Företagarna bedömer också att coronaeffekten kommer att vara rätt så utdragen. Effekterna bedöms avta något om sex månader, men fortfarande hållas på mycket höga nivåer.
Överlag framhäver dessa resultat att finlandssvenskarna bedömer krisens ekonomiska effekter förbli kortvariga och således bara ha en stor påverkan på de som i nuläget redan lidit kännbart. Det finns dock en risk att de som besvarat enkäten är för optimistiska gällande den framtida utvecklingen, men det är sig mycket intressant att den finns en så här stark optimism gällande till exempel arbetsplatserna och löneutsikterna.
Denna optimism, om den håller i sig, kan också bidra till att förstärka den ekonomiska återhämtningen från krisen, då konsumenterna har förtroende för ekonomin i ett bredare perspektiv.
Skribenten är chefsekonom vid Swedbank i Finland.
